overgodningsuxx.blogg.se

Hur påverkas vi av övergödning och vår köttindustri?

I tidigare inlägg framgick det att Östersjöns största hot idag är köttindustrin, i och med att problemen inte var aktuella när avtalen och den utveckling som ska rädda Östersjön bestämdes. Man har alltså tillvägagångssätt att minska utsläpp m.m., och ett utav kraven för att avtalen skulle vara framgångsrika var att inga fler miljöproblem fick uppstå, vilket de idag har gjort. Därför ska denna text fördjupa sig i just köttindustrin och dess konsekvenser, men även övergödningens resultat i allmänhet.

Överkonsumtionen och massproduktionen av kött är främst utbredd i rika länder, och innebär ett enormt resursslöseri, inte minst av spannmålsprodukter och marken som krävs för att odla dessa. Enligt ”Svensk mat och miljö information” lever en miljard människor av kronisk undernäring och köttindustrin är en utan de främsta huvudorsakerna. [1] Jordens vänner, en icke politisk och religiöst obunden hemsida, skriver att världen idag brukar 70 procent av tillgängligt sötvatten och att en tredjedel av detta går till djuruppfödning, medan människor i u länder inte har tillgång till rent dricksvatten. Medan en miljard människor svälter används 40 procent av den årliga spannmålsproduktionen som djurfoder och en tredjedel av världens 14 miljarder hektar går till att odla detta. [2] Detta innebär även att priset på mark och spannmål stiger och berövar många på försörjningsmöjligheter i u- länder. En rapport från FAO från 2006 visar att boskapssektorn bidrar till den globala uppvärmningen mer än transport, b.la. i form av metan, som kommer från djuren själva, koldioxid från förändrad markanvändning och kväveoxider från djurgödsel. Tillsammans utgör detta en utav de huvudsakliga orsakerna till klimatförändringarna[3]

Köttindustrin är alltså inte bara ett okontrollerat, växande problem för östersjön, det påverkar hela världen, dess samhällen, ekonomi och miljö för att inte nämna djuren själva som får lida av massproduktionens orättvisa omständigheter. Inte ens de rika konsumenterna tjänar på denna överkonsumtion, då köttätare idag löper stor risk för resistens mot antibiotika, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, och är ofta överviktiga. [4] World Cancer Foundation rekommenderar ett maxintag av 500 g kött i veckan, allt annat är både dåligt för hälsan och ett slöseri på resurser. [5] Det är därför särskilt viktigt att köttproduktionen, konsumtionen och uppfödningen minskar drastiskt, då de enda som tjänar på detta är företagen som producerar. De ekonomiska aspekterna är dock fortfarande övervägande negativa sett ur ett globalt perspektiv, likaså för samhälle, miljö och individ, inte minst östersjön.

Östersjön har länge varit en resurs för människorna runtomkring den, i form av föda och de arbeten som följer, för att inte nämna rent nöje då Östersjöns kuster idag används som badställen som både gynnar ländernas invånare och turism. Detta skulle inte vara möjligt i ett dött hav fullt av algblomning, som även kan vara giftigt. Idag riskerar många arter såsom torsk och lax att dö ut p.g.a. miljögifter, överfiske och övergödning, som resulterar i algblomning och syrefattiga bottnar.[6] Det krävs alltså att man finner en balans då torsken har ekonomisk signifikans för Östersjöländerna, vilket i kombination med övergödningen och miljögifternas minskade population, resulterar i överfiske och hotar arter att dö ut helt, vilket skulle rubba ekosystemet och även innebära ekonomiska konsekvenser. [7] 

Östersjön omringas av flera länder som är beroende av dess näringstillförsel och byggt upp en fiskeindustri som försörjs av insjön, men som även i kombination med samtliga miljöproblem, hotar att utrota arter och hela ekosystem. Köttindustrin, som behövs kontrolleras, drabbar inte bara östersjön, utan hela världen, vilket innebär att det är ännu viktigare att åtgärda. En avvecklad köttindustri och minskad köttkonsumtion samt produktion skulle förbättra för både individen, samhället och miljön i hela världen.

Vad innebär övergödningen och algblomningen, och hur kan problemen åtgärdas?

Forskaren Malin Mohlin menar att det är den rubbande balansen mellan kväve och fosfor, rubbad av den enorma mängd fosfor som industrier, övergödning och utsläpp släpper ut, som orsakar den giftiga cyanobakterien Nodularia spongierna, även kallas mördaralg. Cyanobakterierna kräver stora mängder fosfor, så tidigare har man trott att minskad mängd fosfor är lösningen. Däremot bidrar stora mängder kväve till andra algers uppkomst, som vid nedbrytning resulterar i döda bottnar, där fosfor sedan frisläpps. Alltså krävs det att båda ämnena minskar för ett friskt Östersjön. [8] Extrema mängder av både kväve och fosfor övergöder Östersjön, men i samband med ett alltmer sämre ozonskikt med, Det upptäcktes relativt sent - i juli 2014 - att dessa var farliga, då en hund dog efter att ha druckit vattnet, och bakterierna utgör även fara för människor. [9]

De främsta orsakerna bakom dessa problem är som sagt jordbruket och den växande köttindustrin, som expanderar allteftersom västvärlden industrialiseras och växer i välstånd och ekonomi. 

Alltså krävs det att både mängden kväve och fosfor minskar, vilket främst innebär att köttindustrins avföring behöver tas hand om på samma sätt som i städer, och renas. Ytterligare ett alternativ är att omvandla gödsel till energi i form av biogas, men enligt experter som Fredrik Wulff räcker det inte. Det krävs att köttkonsumtionen kraftigt minskar, och att konsumenter gör medvetna, ekologiska val. [10] Problemet är att detta kostar mer, och människor - särskilt i utvecklingsländer vars konsumtion, arbetsmöjligheter och befolkning fortsätter öka i kombination med en ostadig ekonomi, (t.ex. Polen.) - väljer det billiga valet framför det rätta. Även konsumenterna i de fortsatt industriellt växande samhällena i U länder, har begränsat ekonomi och har inte alltid möjlighet till ekologiska val. 

Organisationen KRAV menar att detta dels beror på den låga konsumtionen, då den ekologiska försäljningen idag endast utgör 4 procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Detta kräver särhantering av varorna vilket gör att det kostar mer i både produktion och distribution. Som nämnt i inlägg 1 innebär en ökad konsumtion ökad produktion, så om konsumenterna med ekonomi och faktiska möjligheter - som i Sverige - väljer eko kan kostnaderna minska och möjliggöra ett lättare val. [11]

[1] http://www.smmi.nu/articles/text_food_and_environment9.php

[2] http://www.jordensvanner.se/2014/hur-overkonsumtion-och-intensiv-kottproduktion-forstor-planeten

[3] http://globalwarming.wwviews.org/files/Sweden.pdf

[4] http://www.ur.se/Produkter/170958-Varlden-Alskade-kott

[5] http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mycket-rott-kott-ar-skadligt-for-halsan_7869874.svd

[6] http://nykoping.se/Global/Dokument/Bo_bygga_o_miljo/Ostersjon/Faktablad1061102.pdf

[7] http://www.uu.se/digitalAssets/162/162294_3clasenius-jenny-uppsats.pdf

[8] http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/utbredd-algblomning-i-sommar-1.77765

[9] http://www.havet.nu/?d=31

[10] http://www.fokus.se/2011/05/kottsuget-fyller-badet-med-godsel/

[11] http://www.krav.se/varfor-ar-eko-mat-dyrare